Bygdedräkt från Flen i
Södermanland.
Ett exempel på den dräkt som
skapats för Flen.
© Bo Skräddare. 2013. Tel: 08-711 4060.
Ett exempel på en 'bygdedräkt' , som
skapats i områden där det inte funnits tillräckligt material för att dräkten ska
kunna kallas Folkdräkt. Klicka på bilderna för att få dem stora.
Nationalism och intresset för hembygdens kultur har gått i vågor.
En period med starkt intresse
för hembygden förefaller vara krigsåren. Under denna tid påbörjades många
rekonstruktioner och rena nykonstruktionsförsök att utforma en dräkt för
hemsocknen.
Några som sökte en hembygdsdräkt var seriösa och läste bouppteckningar,
sökte gamla plagg och försökte på alla sätt att finna en grund att bygga
på.
Andra lät sin vilja att finna en dräkt från hemorten ingå en förening med
sin skapande fantasi och utformade en hembygdens dräkt utan någon som helst
förankring i verkligheten.
När Maja Jönsson i Röhl, Dunker, år 1944 började söka spår
av ett lokalt särpräglat dräktskick i Dunker, fann hon snabbt att det
inte funnits något sådant. Studier av gamla bouppteckningar visade samma sak.
Nordiska museet hade bara ett fragmentariskt livstycke i skärt linnelärft
från Dunkers socken.
Tillsammans med docent Anna-Maja Nylén vi Nordiska museet valdes då plagg som
kunde tjäna som förlagor. Det blev en kjol och ett livstycke
från Halland och en överdel (blus) från Småland.
Tillsammans med chefen för Länshemslöjden i Nyköping, Anna Greta Påhlman,
utarbetades (nyskapades) en kjolrandning.
Tillsammans med ett tryckt förkläde kallades den nyskapade dräkten för Dunkersdräkten
eller Villåttingedräkten.
Den variation som kallas Flensdräkten skiljer sig bara i
detaljer från Dunkersdräkten. Det är olika färg på livstycket och ett annat
förkläde. I Flens kyrka fanns en dekorativ slinga som blev förlaga till
broderiet på förkläde och halskläde. Denna slinga är numera övermålad i
kyrkan.
Allmogedräkt. I skriftväxling mellan Maja Jönsson och
Anna-Maja Nylén framhåller Anna-Maja Nylén vid flera tillfällen:
"För
övrigt önskar jag betona, att om rekonstruktion sker, Fru Jönsson och alla
som skaffar sig den (Dunkersdräkten) ha klart för sig att denna dräkt
ingalunda är något typiskt endast för Dunker utan kan
anses representativt för den klädsel allmogen i Mälarlandskapen - frånsett
särskilt konservativa områden som t ex Vingåker - buro under 1780-90-talet.
Detta dräktskick var starkt påverkat från borgeligt håll och man torde kunna
påvisa att ungefär samma plagg burits av tjänstefolk och enklare borgerskap i
städerna och på landet." (Skrivet 15 sept 1947.)
Sammantaget
kan alltså sägas att Flensdräkten inte har någon egentlig anknytning till
Flen.
I detta fall har ändå de som nyskapat dräkten sökt hjälp att finna form
för tillskärning som åtminstone hör hemma i folkligt dräktskick. Andra
nyskapade dräkter har varken i form eller material någon förankring i den
svenska allmogens dräktskick.
Det ligger många gånger både en het vilja och många mödor bakom de
nyskapade och rekonstruerade dräkterna. Som samhörighetssymbol har de ofta ett
stort värde för de människor som bor i bygden, även om den nyskapade
dräkten ibland helt saknar historisk bakgrund.
©
Bo Skräddare, Stockholm. 2013. Tel:
08-711 4060.
Tillbaka
till sidan 1. E-mail:
Observera att bilderna inte får användas annat än för Ditt högst privata
bruk!
De får inte publiceras eller användas i visningar eller liknande utan
mitt skriftliga
tillstånd enligt lagen om upphovsmannarätt. © Bo Skräddare. Tel: 08-711 4060.
COPYRIGHT:
All photographs on this site are my copyright.
If you wish to use them for your
own personal use then I will be pleased and flattered.
However, if you wish to
make any commercial use of these images then you will require my permission.
High quality images of any of these photographs can be supplied on request.
You may contact me by E-mail: