Vilka kläder använde man till vardags förr?

 Jag får ofta frågor i stil med överskriften och tillägget: 'I varje socken med självaktning finns ju mer eller mindre utstyrd "folkdräkt" som väl egentligen var helgdagsdräkt om jag förstått det hela rätt.' Och den logiska följdfrågan blir: 'Vad använde man egentligen för kläder i det dagliga livet?'

Och de flesta av frågarna har rätt. Det mesta vi idag ser av folkdräkter är olika typer av högtidskläder.
Vardagskläder har underfolkdräktsepoken (fram till omkring 1860 i de flesta fall) har haft en annan utveckling än kyrkdräkten, finkläderna.
Det är bara på ett fåtal ställen som GRANNLÅTSDRÄKT funnits, tex Vingåkers GRANNLÅTSDRÄKT.

Användes sällan.
Men även de fattigaste försökte klä sig finare för veckans kyrkbesök. Finkläder användes inte så ofta. Den allra finaste, GRANNLÅTSDRÄKTEN (på de fåtal ställen den fanns) användes dessutom bar de allra största kyrkohögtiderna, som Juldagen, Påskdagen, Pingstdagen och nån mer. Det blev kanske bara tre-fyra gånger per år. På så sätt kunde finkläderna gå i arv i många generationer. På vissa ställen i Skåne kanske samma plagg levde kvar som GRANNLÅTSDRÄKT ända sen det rika Skåne blev svenskt och fattigare och inte längre hade råd att utveckla GRANNLÅTSDRÄKTEN, ända till folkdräkt slutade att användas. Alltså kanske ända från mitten av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Modet och modellen är sen 1600-talet. GRANNLÅTSDRÄKTEN förändrades mycket långsamt, om den alls förändrades.
Till vardags användes både plagg som sytts speciellt som arbetsplagg och finare plagg som ersatts av nyare plagg. På så sätt kunde en sliten helgdagskortel sluta sina dagar i ladugård eller potatisland.
En skinnbyxa, en gång vackert laskad, lappades och nöttes ner i skogsarbete och flottning.
De plagg som syddes speciellt som arbetsplagg var ofta vara blygsammare och därmed sparsammare i färg. De kraftiga röda och blå färgerna var köpevara och därmed dyrbara för det nästan pengalösa bondesamhället.
Vardagskläder, arbetsksläder, nöttes ut flera gånger under varje generation. Även om de förändrades mycket lite varje gång de nytillverkades av socknens "gärningsmän" (skräddaren och skomakaren) gick förändringen ändå mycket snabbare än i den mycket konservativare högtidsdräkten.
Det var lättare att "hänga med" impulserna utifrån. Att ta intryck av borgeligt dräktskick som bonden och han familj såg vid stadsbesök och på marknader.

Vardagsplagg nöttes ut och förnyades, därför finns mycket lite bevarat. Det är ofta lättare att hitta uppgifter om vardagligt dräktskick i samtida konstnärers skissblock än i bevarade plagg. (Tex konstnären Wallanders SKIZZBOK 6 som finns på Nationalmuseet i Stockholm.)
Jag har några bilder från en dräktvisning från Östervåla i Uppland där vardagsplagg och helgdagsplagg kunde visas efter idogt letande som gett gott resultat.

© 2016 Bo Skräddare, Stockholm.

 Åter till sida ett.  Hälsningar Bo Skräddare.
 E-mail till Bo Skräddare:  
 Fler bilder kommer så fort jag hinner!