Var har folkdräkt funnits? Vilken dräkt ska jag ha? 
En stor och svår fråga för många dräktintresserade.

Social kontroll ett villkor när folklig dräkt blev folkdräkt.

Alla vill ha en dräkt från sin egen ort. Men folkdräkt har inte funnits på alla orter. Bo Skräddare ska försöka reda ut vad som krävs för att FOLKLIGT DRÄKTSKICK kunnat utvecklas till FOLKDRÄKT (lokalt särpräglat dräktskick. - se   Dräkt-termer - ).

Många kontaktar mig och ber: 'Snälla, hjälp mig! Jag behöver råd, men det är ingen liten detalj minsann. Vilken folkdräkt bör jag anskaffa när jag så innerligt gärna vill ha en dräkt, men inte har någon naturlig anknytning till någon gammal väldokumenterad dräkt'. Ofta kommer frågarna från tex. de nordligaste delarna av Sverige, från Ångermanland och norrut. 

Låt oss dra historien så kortfattat som det går. Folkdräkt upphörde att vara allmogens VAR DAGS DRÄKT omkring 1850 i större delen av Sverige. Några områden höll fast vid sitt traditionella dräktskick längre, i vissa fall mycket längre, t ex Mora, Orsa, Rättvik, Boda, Leksand samt några socknar till runt Siljan, och i viss mån även några socknar i Hälsingland, Delsbo är ett exempel.

Varför slutade de flesta att använda sin folkdräkt runt 1850?
Det sista stora jordskiftet genomfördes ungefär då. De tidigare tätt sammanbyggda byarna splittrades och gårdarna byggdes upp på de nya sammanhängande ägorna. Det blev svårare att hålla reda på grannens vävar och övriga göranden och låtanden. Det blev tillåtet att driva handel på landsbygden, och nyheter strömmade ut till allmogen i allt snabbare takt. För att folkligt dräktskick skall kunna bli folkdräkt (lokalt särpräglat dräktskick) behöver flera krav uppfyllas.

¤ Människorna i bygden måste vara tillräckligt många och bo så tätt inpå varandra, att den sociala kontrollen kunde likrikta dräktskicket.
¤ Det gällde att inte avvika från de andra i klädsel och beteende, då kunde man bli utfryst, utestängd från den sociala gemenskapen.
¤ Förmögenhetsförhållandena i bygden bör vara, om än inte lika, så åtminstone i närheten av varandra.
¤ Trakten måste ha naturliga avgränsningar mot grannarna. En stor skog, ett berg, en älv eller varför inte en generationslång ovänskap mellan två bygder.
¤ Kommunikationerna inom bygden måste vara så goda att den tidigare omtalade sociala kontrollen kunde utövas tillräckligt effektivt.
¤ Bruket av jorden måste försörja familjen. De som ägnade sig åt handel eller sjöfart blev ofta mottagligare för nya intryck och nya modeströmmningar och kunde ta modenyheter med hem från resor och marknadsbesök. Detta gäller inte minst de bönder från Ångermanland som på vintrarna ägnade sig åt 'sörköreri', dvs. transporterade varor som hantverk, pälsverk, frusen fisk och vilt osv. med häst och släde ibland ända ner till Stockholm. Och kom naturligtvis med modeplagg i siden och sammet med sig hem, förutom allt annat i nyheter.
¤ I Skåne kan dräktområden samanfalla med härader. I Dalarna sammanfaller dräktområden rätt ofta med en socken. På andra ställen stämmer dräktområden inte överens med någon juridisk/adminstriell gräns.

Ingen folkdräkt i norr.
Vi kan nu våga oss på att dra slutsatsen att Norrbottens och Västerbottens (och rimligen de norra delarna av Ångermanlands)  folkliga dräktskick knappast utvecklats till folkdräkt. Samernas rika dräktskick är undantaget som bekräftar regeln. Dräkterna inom dessa områden är därför rekonstruerade med udda plagg av folkligt dräktskick som underlag.
Det är därför svårt att finna en dräkt som känns som 'min' från 'min' hemtrakt. Det har troligen aldrig funnits en folkdräkt från 'min' hemtrakt i området om jag är från dessa trakter i Norra Sverige.. 
Jag har personligen dessa bekymmer. Mina födelsetrakter i Norra Ångermanland, Nola Skogen - Nolaskog - norr om Skuleskogen, är ett område där folkdräkt troligen aldrig funnits. Däremot fanns naturligtvis även där folkligt dräktskick. (= Dräktskick samtidigt med folkdräkt men inte lokalt särpräglat.)
Om man dessutom kanske är född i Malmö, växt upp i Norrbotten och bor i Stockholm, blir det inte lättare.
Ett alternativ kan då vara den 1902 nyskapade Svenska dräkten / Sverigedräkten, som skapades för damer:  Företrädesvis må hon då välja antingen den från sin födelsebygd eller en, som på sin ort blivit bortlagd eller ock en av föreningen antagen nykomponerad. (Ur §2 för STADGAR FÖR SVENSKA NATIONALDRÄKTSFÖRENINGEN år 1904.) Den är en hederlig nykonstruktion med väl dokumenterad tillkomsthistoria som aldrig försökt ge sig ut för att vara något annat än en nyskapad dräkt för damer som kom från orter utan eget dräktskick. Sverigedräktens historia. 

 Tyvärr försöker många, ibland dåligt underbyggda (=nydesignade utan verklig förlaga) bygdedräkter ge sken av att vara en dräkt som symboliserar traktens dräkttradition och därmed ha bakgrund och historia som den inte har.
Däremot: En nyskapad bygdedräkt som klart och tydligt redovisar att den inte är en folkdräkt utan just en mer eller mindre nydesignad bygdedräkt, med någon plaggdel bevarad eller helt nyskapad, är ett acceptabelt alternativ. Den är ett uttryck för en längtan till rötterna i 'min' bygd och därmed en del av vår nutidshistoria.

Men folkdräkt blir den aldrig!

 © Bo Skräddare 2003.       Låt Bo Skräddare sy Din folkdräkt.

    Gästbok att tycka till i.  Till startsida.  E-mail till Bo Skräddare.